Dikten "Brevbäraren" av Britt G. Hallqvist finns med i Julen varar än till påska (1998, s. 43) och Dikter och rim i juletid (2002, s.22). I sista strofen förekommer textraderna: "Men sen så blir han glömdVi tänker ej ett smulpå att han traskar än,brevbärarn efter jul. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Au774ada66-a833-4e32-a7bc-b9f…
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har en adresstjänst, där man kan söka gällande adresser till nästan alla som bor permanent i Finland. Uppgifterna i tjänsten baserar sig på befolkningsdatasystemet, som upprätthålls av Befolkningsregistercentralen och magistraterna.
Adressuppgifter söks enligt personens för- och efternamn. Efternamnet kan också vara före detta. Om man vill precisera sökningen kan man använda bl.a. personens ålder, födelsedatum och nuvarande eller tidigare hemkommun.
Via adresstjänsten utlämnas adresser för enskilda och entydigt identifierade personer som fyllt 15 år och som inte har förbjudit att deras adress utlämnas.
Adresstjänsttelefonen betjänar varje dag kl. 8.00 - 22.00,
på svenska på…
Här finns länken till ett tidigare svar på frågan Hur blev romarriket så stort, https://www.biblioteken.fi/fraga/hur-blev-romarriket-sa-stort?language_content_entity=svI SO-rummet behandlas frågan också, https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/nagra-orsaker-till-romarrikets-…berättar om hur romarriket blev så stort. En viktig faktor t.ex. är att romarna hade en fungerande organisation i flera olika delar av samhället. Deras arme var väl organiserad och stor, de byggde vägar, som gjorde att trupperna kunde röra sig lätt runt Italien och senare Europa och andra delar av riket. Även broar och annan infrastruktur byggdes. Kommunikation fungerade och administrationen var effektiv.Men om du funderar på orsaken varför de ville expandera så här…
Utdraget du minns låter som en dikt av Cles Andersson. Det kunde kanske finnas i poesiböcker Andersson, Claes 1970: Bli, tillsammans. Helsingfors: Söderströms eller Andersson, Claes 1974: Rumskamrater. Helsingfors: Söderströms.
Dikten används som minnesdikt t.ex. dödannonser i Sverige, men jag hittar inte ursprunget till den. Den finns inte heller i minnesdiktslistor på nätet eller böcker här i Finland. Kanske kan någon svensk bibliotek känna igen den, Stockholms stadsbibliotek, https://biblioteket.stockholm.se/artikel/kontakt-och-hj%C3%A4lp.
Utbildningsstyrelsen upprätthåller ett register över auktoriserade översättare. Man kan söka på språkpar och hemort. Sökningen ger som resultat 227 översättare från finska till engelska, dock ingen bosatt i Hangö.
Hittade en bok som möjligen kunde vara den du letar efter. Ifall det är 1800-talet och inte 2800-talet det är frågan om.Ingunn Grönst har skrivit boken "Generalens fånge" som handlar om den åländska flickan Fredrika Mörck, inte dock Matilda Mörk.
Kunde det vara frågan om Ulf Nilssons Skräcködlornas dal som tillhörde deckarserien Hemligheter, mysterier? Boken släpptes ut år 1994 och kom senare ut som en ny upplaga år 2004. Flera detaljer tycks passa vad som söks efter: berättelsen utspelar sig i Skåne, barnen reser till en förhistorisk värld under jorden och det finns dinosaurier i historien. Det är svårt att säga ifall boken passar ihop med alla detaljerna utan att ha läst den, men jag skulle hur som helst rekommendera att ta en titt på den, för mina andra sökresultat kom inte ens nära (böckerna kom ut mycket senare, utspelade sig utomlands eller man reste ovanpå jorden).Bokens fullständiga baksidestext kan läsas i Bokus, där syns även pärmbilden: https://www.bokus.com/bok/…
Jag hade svårigheter att hitta material, vilket kan bero på det att det kanske inte finns i våra bibliotek här i Finland, Finna.fi sökningsresultat.
Jag tror att ni kanske kunde få hjälp från Nordicom, som är ett nordisk medieforskningscentrum, eller eventuellt från den svenska motsvarande bibliotekstjänsten, Bibblan.svarar.
Viola Renvall har skrivit dikten "Jag talar till mina vuxna barns änglar", som publicerats i Renvalls diktsamling "Innerst" (1962) samt i diktantologin "I alla sammanhang" (1980).
Min kollega gav vänligen några förslag som du kan prova:I Älvlandet : lyft på flikarna och finn hemligheterna! / Moira ButterfieldRut & Knut tittar ut på sagoväsen : älvor och troll / Mattias DanielssonLeja Ii och tandfén / Linda UlvaeusTingelings bästa kalas / Nancy ParentDet förtrollade landet : titta in i hålen och lyft på flikarna! / Angela Sbandelli Jag föreslår också att du provar Disneys klassiska sagor Pinocchio och Askungen, jag minns att de har en älva med en trollstav.Alla de här böckerna hittar du på Helmet.fi https://helmet.finna.fi/
En kollega föreslog Philip Pullmans bok Den skarpa eggen, som är del 2 i serien Den mörka materian. Ett annat alternativ är Mary Hoffmans Stravaganza -serie.
Leena Krohn har översatt Nils Ferlins dikt Med många kulörta lyktor till finska. Dikten Kaikki kirjavat lyhtyni ingår i samlingen Runon portilla : ruotsalaisia ja suomenruotsalaisia runoja (valikoinut ja suomentanut Leea Krohn, 1985). Dikten kan också läsas i Parnasso 35 (1985) : 5, s. 257.
Till exempel följande böcker är tillgängliga i Blanka-biblioteken:
Gudmundsson: Stora boken om byggnadsvård
Cronhjort: Att förstå ett gammalt hus : vårt åboländska byggnadsarv
Remmer: Prästgårdar på Åland : byggnadshistoriska studier
Nikander [et al.]: Kimitobygdens historia, Del 2.
Seppälä & Tallqvist: Gamla Malmen i Pargas : råd & riktlinjer för byggnadsvård
Kupila {et al.]: Riitmotti ja sapluuna / Ritmått och schablon : hur man byggde förr i tiden
Mer hittar man med sökorden: byggnads* historia*. När man användar asterisken (*) kan man söka med flera sökord som börjar med ordet byggnads-, till exempel byggnadskultur eller byggnadsarv eller byggnadstradition eller byggnadsvård.
Med så här få detaljer är det tyvärr väldigt svårt att komma på rätt bok, speciellt eftersom äldre böcker ofta saknar ämnesord och beskrivningar i bilbioteks- och antikvariatdatabaser. Den närmaste träffen jag fick för en barnbok om juletid i Stockholm på 40-talet från en pojkes synvinkel är Eva von Zweigbergks Johans jul (berättad av honom själv) som kom ut år 1947, men den berättelsen utspelar sig uppenbarligen i Östermalm, inte Södermalm.Skulle någon av våra läsare möjligen känna igen boken?
