Finlands Dövas Förbund har ett bibliotek som är öppet för alla kunder. Biblioteket är ett specialbibliotek för döva och för teckenspråksområdet. Biblioteket erbjuder information om dövas historia, kultur och undervisning. Bibliotekets samlingar består av skriftligt material (ca 4300 titlar), teckenspråkiga videoprogram (ca 900 titlar) och tidningsartiklar. Biblioteket försöker att anskaffa allt teckenspråkigt material som är producerat i Finland. Bibliotek är inte ett officiellt ansvarbibliotek.
Kontaktinformation:
Taija Saarinen
Bibliotekarie
Finlands Dövas Förbund rf
Ilkkavägen 4
00400 Helsingfors
tel (09) 580 3522
fax (09) 580 3503
gsm 040 587 2135
(kontakt kan tas vard. Kl. 9-15)
Postadress: PB 57, 00401 Helsingfors
Besöksadress:…
I SO-rummet finns information om hinduism. Där berättas både om hinduismens gudar och hur religionen syns i vardagslivet. Där sägs att i hinduismen förekommer inte någon gemensam församlingsgudstjänst. En stor del av kulten sker i hemmet, där man har en gudabild. Gudarna tillbeds även i tempel, under religiösa festligheter och syns också i vördnaden av allt liv, alltså även naturen.
Även om gudarna är många, så är de alla en del av världssjälen, brahman. En hindu finner brahman (den gudomliga beståndsdelen i tillvaron) överallt, i människor, djur och växter. Målet av en hindu är att en egens själ blir ett med världssjälen. Det man nå t.ex. med Yoga-träning.
Källmaterial:
So-rummet,
Hinduism, https://www.so-rummet.se…
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara…
Jag ber om ursäkt att svaret är försänt. I Wikipedia, en www-encyklopedi, finns det bra artiklar om både svensk och finlandssvensk litteratur och också om svenskspråkiga författare.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_litteratur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_svenskspråkiga_författare
En bra bok för din kompis är Göran Häggs bok Den svenska litteraturhistorien. Kanske är det också bra att gå till hennes hembibliotek och fråga vad annat har de där. Det finns ganska många bra böcker om svensk litteratur.
Dag Hammarskjölds "Markings" ("Vägmärken") finns inte som fulltextdatabas. Helsingfors stadsbibliotek har boken både på svenska och på engelska och även på finska ("Kiinnekohtia"). Kontakta ditt närmaste bibliotek för att få tag i boken.
Statistik för allmänna biblioteken i Finland kan man undersöka i biblioteken.fi-sidor:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
På sidan Årliga rapporter (http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/arligarapporter.aspx) kan man se statistik-datan om till exempel antalet biblioteksfackliga eller biblioteksfackliga med högskoleutbildning och också övriga årsverken i hela landet. Det har gjort upp statistik över högskoleutbildade anställda bara tre år, från 2010.
Därifrån kan man hitta till exempel de här data:
Biblioteksfackliga Biblioteksfackliga Övriga
årsverk med högskoleutbild årsverken
Helsingfors 2012 376 174 45
2011 354 170…
Här har du uppgifter, som har tagits ur den nyaste statistiken för allmänna bibliotek i Finland:
Kostnader för medieanskaffningar / Invånare 6,85 e
Totalutlåning / Invånare 21,13
Utlåning: böcker och noter / Invånare 15,58
Antalet bokbussar: 187
Här är adresserna till a) första sidan av statistiken b) till sidan med nyckeltalen.
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?langId=sv
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?pageId=Statistics/Default&Sta…
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World…
Aktuell information om finska postnummer och deras uppbyggnad och användning finns på svenska på postens webbsidor:
http://www.posti.fi/svenska/posten-tilldintjanst/sokpostnummer/postnumm…
Tidigare utkom informationen också i bokform:
Postinumeroluettelo - Postnummerkatalog
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
Statistiken för allmänna biblioteken i Finland, http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/ innehåller uppgifter om utlåningen av barnlitteratur i hela Finlands allmänna bibliotek från och med år 2001, du hittar statistikerna i Sök statistik -delen. Äldre uppgifter finns antagligen bara i biblioteken och deras verksamhetsberättelser ifall de har räknat antalen av utlåningen av barnlitteratur. Kanske vore det säkrast att kontakta de bibliotek, vilkas utlåning du skulle vilja bekanta dig med. T.ex. Helsingfors stadsbibliotek har egna uppgifter på deras hemsidor på finska men endast från och med år 2002, på svenska tycks de inte finnas där, se http://www.lib.hel.fi/fi-FI/tilastot/ . Tryckta statistikberättelser finns även, t.ex. Helsingfors, i Helmet…
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
En översikt över biblioteksväsendet med aktualiteter finns på undervisningsministeriets avdelning Bibliotek på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/?lang=sv .
Där hittar du också länkar till biblioteksstastistik och bibliotekspolitiska program, så som bibliotekspolitiskt program 2010, som finns i pdf-format på adressen:
http://80.248.162.139/OPM/Julkaisut/2003/liitteet/opm_153_kssv.pdf .
Bibliotekslagen 904/98 på svenska finns bl.a. på adressen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980904 . Där sägs bl.a. i 2 kap 3 $: "Kommunerna skall ordna de biblioteks- och informationstjänster som avses i denna lag.
En kommun kan ordna biblioteks- och informationstjänsterna själv, eller helt eller delvis i samverkan med andra kommuner…
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://finna.fi
En engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 tum).
1 tum = 25,4 mm.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tum)
(http://fi.wikipedia.org/wiki/Tuuma)
Enligt detta torde måtten till sängöverkastet vara
2,54 x 80" = 203,2 cm
2,54 x 110" = 279,4 cm
Man kan söka efter material i Åbo stadsbiblioteks samlingar på adressen http://www.turku.fi/kirjasto/ Det finska ordet för naturgeografi är luonnonmaantiede. Och med hjälp av motsvarigheten till geografi, d.v.s. maantiede finner man bl.a. Rikkinen, Kalevi: A geography of Finland (1992). En annan bok i Åbo stadsbiblioteks samlingar att granska närmare , även om den eventuellt är ett sidospår i detta sammanhang, är Miljöns tillstånd i Finland (1992).
Övriga bibliotekssamlingar i Åbo som bör utnyttjas är
Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/ samt Turun Yliopistos (Turku university) bibliotek http://finna.fi Förutom de ovannämnda sökorden lönar det sig att pröva t.ex. geologi (på finska geologia) Eftersom det rör sig om Finland…
Förlust av bibliotekskort bör omedelbart anmälas till biblioteket. Anmälan kan ni göra vid vilket som helst VASKI-bibliotek.
Ni är inte ansvarig för material som lånats med ett förkommet kort efter att ni gjort förlustanmälan till biblioteket.
Ni behöver nödvändigtvis inte vara fysiskt närvarande på ett bibliotek för att göra en förlustanmälan, utan helt enkelt ringa till biblioteket. Genom att ge ert personbeteckning tas ert kort ur bruk.
Genom att ringa till ett bibliotek tas ert kort ur bruk tillfälligt. Om ni råkar få tillbaka ert bibliotekskort, kan kortet aktiveras vid ett Vaski-bibliotek genom att ni visar ett identitetsbevis.
För att fullständigt annullera ert bibliotekskort måste ni befinna er vid ett Vaski-bibliotek med ett…
I huvudstadsregionens bibliotek finns följande böcker:
Kaukoidän telemarkkinoiden kehitysanalyysi/toim. Kaila (1999), Kurki: Sisältötuotantoa tukevat verkkopalvelut, tarpeet ja mahdollisuudet (1999), Telemarkkinoiden lakikirja/toim. Kukkula (1997), Burns: Telemarketing in practise (1989) ja Cohen: Telemarketing (1988)
Du kan fråga efter de här böckerna på stadsbiblioteket eller du kan också söka dem i mediedatabasen Plussa: http://www.libplussa.fi/
På universitetsbiblioteket finns följande böcker:
Suomen tekstiviestimarkkinat - Liikenneministeriön julkaisuja (1999), Peltola: Matkapuhelinkaupan valvonnan tehostamistarpeet (1999), Kekki: Oikeus televerkon käyttöön elinkeinotoiminnassa erityisesti yleispalveluperiaatteen kannalta (1999),…
Hej!
Blanka är ett åboländskt bibliotekssamarbete mellan biblioteken i Kimitoöns kommun och Pargas stad.
Bakgrund till namnet Blanka:
När biblioteken hösten 1995 utlyste en namntävling för sitt samarbete nämndes namnet Blanka bland förslagen.
Mitt i Blankas verksamhetsområde ligger Gullkronafjärden. Enligt en gammal sägen lovade drottning Blanka av Namur (1316–1363) offra sin gyllene krona åt det vackraste hon såg under sin resa i österled. Då hon såg fjärden i Åbolands skärgård, lät hon kronan sjunka i vågorna – fjärden var det vackraste hon någonsin hade sett! Och så fick fjärden sitt namn, Gullkrona.
Läs mer från Blanka bibliotekens hemsida:
http://www.blanka.fi/biblioteken/om-blanka/
Tyvärr så finns det inte så många böcker som skulle…
