I Åbo stadsbiblioteks referensbibliotek har vi ett verk av Alan Symons "Nobel Laureates 1901-2000", men boken sträcker sig tyvärr inte till år 2001.
Nobelpriset brukar däremot få mycket uppmärksamhet i tidningspressen.
På biblioteket har du tillgång till artikeldatabaserna Artikelsök och Aleksi. Genom att trunkera(*) sökorden "Nobel" och "taloustiede" eller "ekonomi" och tillägga "2001" får du hänvisningar till artiklar i ämnet. Förutom artiklar i dagstidningar finns här också t.ex.
tidskrifterna "Forskning och framsteg", "Forum för ekonomi och teknik" och "Kansantaloudellinen aikakauskirja". Naturligtvis kan du också söka på nobelpristagarnas namn George A. Akerlof, A. Michael Spence och Joseph E. Stiglitz.
På internet får du en massa…
Något direkt svar på din fråga hittades inte. Däremot går det bra, att härleda begreppet.
Enligt uppslagsverket Nationalencykopedin är: "kommendant (fr. commandant, av commander 'befalla')högste befälhavaren inom en fästning eller en större garnison. Chefen för Svea livgarde är t.ex. kommendant i Stockholm.
Kommendantflygeln torde vara den plats där kommendanten har sina lokaliteter.
Enligt boken: Sortavala rajakaupunki (utgiven av Joensuu universitet, 2001) har det inte funnits lärarutbildning i Sortavala före 1880.
Boken: Suomen lastentarhatyön ja varhaiskasvatuksen historia
ger mera upplysning om Ebba Böcker och Siitoins skola:
År 1861 reste Ebba Böcker till Tyskland för att bekanta sig med Fröbels pedagogik. När assessor Herman Hallonblad och hans maka Elisabet, född Siitoinen, grundade en folkskola till Kymölä gård som var belägen nära Sortavala, erbjöd de Ebba Böcker tjänst som lärare. Hon började sitt undervisningsarbete i Siitoins folkskola år 1864, men måste lämna sitt arbete där 1867 på grund av att hon blev sjuk. Siitoins folkskola omfattade flickskola (internat), barnträdgård och barnkrubba. Siitoins…
Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat:
Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit:
Taipale, Päivi : Myrskylän historia. 1 : esihistoria. 978-952-92-7977-7. Utgiven av Myrskylän kunta, (Mörkoms kommun) 2010
Den här boken finns i båda katalogerna. Min översättning av namnet: Mörskoms historia 1 – förhistorien.
Följande bildverk finns också i båda katalogerna:…
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-…
Allmänna uppgifter om Cuba som befolkning, jordbruk, klimat hittar Du i svenska "Nationalencyclopedin Band 4 Cas-Din", cop 1990. Bokförlaget Bra Böcker. Nyare uppgifter om t.ex folkmängd kan du kolla på Nationalencyclopedin på webben(om ditt bibliotek har licens på den).
"Cuba"- Berlitz reseguide ISBN nr 91-46-17109-6,innehåller en kort och
överskådlig historisk översikt med historiska milstolpar.
"Cuba, första klassens reseguide" på Streiffert, 9789178864775. Fin som reseguide och också den har kort översikter.
"Luisas tupp: 100 kubanska bilder" av Torbjörn Elensky. En ny bok 2008, berättar om vardagslivet på Cuba.
"Kuba på riktigt" av Ali Esbat, berättar också om Kuba av i dag med både bra och dåliga sidor.
" Kuba" av Berezán, Eduardo i…
Det finns en bra artikel i en svensk kunskapsdatabas Nationalencyklopedin (sökord: textilfiber). Databasen finns att tillgå i Esbo, Helsingfors och Vanda stadsbiblioteks kunddatorer.
På Käspaikka-portalen finns det mycket kunskap om textilfibrer, men bara på finska:
http://www.kaspaikka.fi/materiaali-ja-kuluttajatieto/tekstkuitu.html
Den här boken kan också vara värd att läsa:
Textilvård / Mari Haapanen, Tuija Mäntsälä
Boken finns på Helmet-biblioteken: http://helmet.fi/
Det finns en Wikipedia-artikel om ämnet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Textilfiber
Hej!
Här har du några böcker om barnkalas och om maträtter på barnkalas:
Wilson, Anne: Barnens kalastårtor; Molund-Höjer, Lotta: Gör roliga saker till barnkalas; Wilson, Anne: Barnens kalasmat; Svenneing, Ingrid: Kalasdags!--lekar, recept & tips för roliga barnkalas; Ekstrand Hemmingsson, Elisabeth: Barnens egen kalasbok--inbjudningskort, kalasmat, tävlingar, lekar; Olsson, Brita: Bjud till fest--menyer, festliga dukningar och läckra recept för 24 bjudningar av alla slag: middagar, mottagningar, barnkalas, cocktailparties, examensfester, knytkalas, bufféer, samt något om fint sätt till bords.
I vårt magasin i Böle finns några svenskspråkiga faktaböcker som behandlar om Syd- och Nordpolen:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=nordpolen&searchscope=12&m=1&l…
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
Faktaböcker om ämnet hittar du också i övriga Helmet-bibliotek. De här böckerna kan du beställa till Böle. Från följande länkar ser du den aktuella situationen i alla Helmet-bibliotek:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/?searchtype=X&searcharg=nordpolen&se…
Enligt Fennica - Finlands nationalbibliografi https://finna.fi man kan läsa de här tidningarna i Helsingfors vid nationalbiblioteket (mikrofilm).
Kokoelma: KANSALLISKOKOELMA (käyttö vain lukusalissa)
Sijainti: S
Käytettävissä mikrofilmeinä
Kokoelmissa: 1945-1974 -- ks. mikrofilmirekisteri
-- puuttuu: 1967 nro 178
--
Masterfilmin omistaja: HYK
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
Aleksis Kivis Metsämiehen laulu Jägarvisa, översatt av Rafael Lindqvist, finns i boken "Finsk lyrik I" (Hfors 1926)
http://www.helmet.fi/record=b1026911~S9*fin
http://www.aleksiskivi-kansalliskirjailija.fi/fi/index.php?Itemid=131&i…
Vladimir Majakovskijs dikt "Leikkisät pilvet" kan hittas översatt på svenska åtminstone i den finska barnfilmen "Solen är en gul giraff" med namnet "Visst kan man se djur på himlen". http://www.helmet.fi/record=b1901207~S9*fin
Källor:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/fi-FI/PoemDetails.aspx…
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73522&a=924299&printerfriendly=tr…
Paavolainens forskning är central och redovisas i den bok ni läst i sammandrag.
Seppo Marttinen har skrivit Viipurin lääninvankilan historia. dvs Viborgs länsfängelses historia. Boken är utgiven 2006 i serien Acta poenologica, ISSN 1795-0708 ; 2/2006, 951-53-2824-1. Det förefaller troligt, att händelsenb skulle behandlas här.
Jkag har inte hittat källor på svenska som skulle redogöra just för denna händelse.
Finlands historia behandlas föredömligt i wikupedia och där finns en omfattande källförteckning med hänvisningar också till tillgängliga på nätet. Bland källorna finns några engelska som kunde vara av intresse, såsom
James Millar toim. (2004): Red Guards. Teoksessa: Encyclopedia of Russian History, s. 1274. ISBN 0-02-865907-4.
Risto…
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,…
Det finns åtminstone några av kvällstidningarnas löpsedlar som mikrofilm i Nationalbibliotekets (Kansalliskirjasto) samlingar. Kontakta Nationalbiblioteket:
kk-pienpainatteet(at)helsinki.fi
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.kansalliskirjasto.fi/kokoelmatjapalvelut/kokoelmat/pienpaina…
Ja, det är möjligt, men svaret kommer här på svenska. Några av oss förstår norska, men det är hårt för mig att skriva på norska.
Nato har 28 medlemsstater enligt Wikipedia – http://no.wikipedia.org/wiki/NATO. I Wikipedia finns det också listan över dom.
De flesta nummer av Hemvännen, Evangeliskt veckoblad och Missionsbladet verkar finnas tillgängliga på Åbo Akademis bibliotek. För närmare uppgifter om bibliotekets bestånd, sök i katalogen Alma: https://finna.fi . Bibliotekets kontaktuppgifter hittar du här: http://www.abo.fi/public/bibliotek .
”Fältskärns berättelser” (6 delar) är den mest känd boken av Topelius. Om du tycker om historiska romaner som är spännande och romantiska, kan ”Fältskärns berättelser” vara bra för dig att börja.
Om du vill bli bekant med Topelius som ”sagofarbror”, rekommenderar jag ”Läsning för barn” (8 delar). ”Läsning för barn” innehåller många fina sagor och dikter för barn; också de vuxna kan njuta av dem.
”Boken om vårt land” är äkta klassiker som lärobok: boken har man använt i skolan för många årtionden. ”Boken om vårt land” innehåller artiklar om historia, geografi, etnologi, osv.
Du kan finna alla de här böckerna på HelMet-nätbibliotek: http://www.helmet.fi.
Det här låter som Chris Riddells Ottolina- (inte Ofelia eller Octavia direkt, men nära) eller Ada Goth -serie – eller möjligen en blanding av dessa två. De kan lätt blandas ihop eftersom de har många likheter (båda huvudpersonerna bor ensamma i ett stort hus och det förekommer alla möjliga djur i böckerna), och de är ju skrivna av samma författare, så kanske du har läst båda två och kommer ihåg detaljer lite här och där.
Här är en kort sammanfattning samt några kännetecken för vardera serie:
Ottolina bor ensam i ett stort höghus eftersom hennes föräldrar reser jämt runt världen för att samla olika slags intressanta föremål. Hon får dagligen besök av alla möjliga betjänter och hon har ett litet hårigt husdjur som heter Herr Hubb/Mr Munroe…
