Boken heter på finska ”Agitaattori” (Enquist, Per Olov: Agitaattori; Helsinki: Tammi, 1979, 951-30-4661-3). Där finns ett kapitel, som heter ”Taivasharppu” (”Himmelharpan”). På svenska heter boken ”Musikanternas uttåg”.
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
Om Lasse och Majas detektivbyrå-böcker har lästs så kan jag rekommendera följande:
Deckare:
1, Petrus Dahlins och Sophia Falkenhems böcker om Kalle Skavank, kan särskilt rekommendera Gravstenen i Enskededalen (2009).
2, Anna Janssons böcker om Emil Wern, privatdetektiv
3, Dalslandsdeckarna-serien av Pia Hagmar, kan vara lite på den yngre sidan för en 9-10-åring, men kan också vara lämpliga, t.ex. böckerna Farligt möte, Silverormen, Drakringen.
Om också skräck och spöken kan intressera:
Thomas Hallings böcker om Trio i Trubbel, t.ex. Skola i skräck, Läskigt läge.
Nationalencyklopedin svarar såhär: Fenomen i Polartrakterna sommartid vilket innebär att solen inte går ner under horisonten under nattens lopp. Norra resp. södra halvklotet anger de teoretiska gränser (latitud +/- 66,6 GRADER) där man åtminstone någon gång under året har midnattssol..... Ju närmare polen man befinner sig dessto större del av sommaren har man midnattssol.
Detta betyder alltså att solen syns i alla Polartrakter, i de nordiska länderna, men också i Amerika och Ryssland.
Om midnattsolen i Norge,
http://www.nordnorge.com/no/midnattssol
https://www.visitnorway.se/aktiviteter/naturupplevelser-i-norge/midnatt…
Angående fenomenet midnattssol i Finland och Sverige:
Visit Finland, http://www.visitfinland.com/sv/artikel/midnattsolens…
Jag hittar en finsk bok med ovannämnd titel, den är Kampman, Reima, Du är inte ensam : en undersökning av människans sidopersoner / Reima Kampman ; övers. av Ralf Parland: Askild & Kärnekull, 1976. Boken berättar om människans sidopersoner och har hypnos som forskningsmetod. Denna Reima Kampman har utgivit flera böcker, och två av dem med en kvinnlig författare Eeva Särkkä. De finns inte översatta till svenska
Kampman, Reima - Särkkä, Eeva, Avun tarpeessa. Gummerus Jyväskylä 1980.
Särkkä, Eeva, Seitsemän sisarta Weiling + Göös Espoo 1983.
Skulle kanske den förstnämnda kunna vara den boken du söker efter? Boken finns i t.ex. Helsingfors stadsbibliotek, i fall du vill fjärrllåna den, borde du kontakta ditt närmaste bibliotek. Boken är…
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden…
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
Det finns redan svaret på din fråga i Fråga bibliotekariens arkivet. Det kan du se här:
http://www.kirjastot.fi/sv-FI/fraga_bibliotekarien/fragan.aspx?ID=66c0a…
Webbtidningen Energiauutiset ges ut i Finland. Länk till tidningen.De mest lästa tidningarna i Finland är Helsingin sanomat på finska och Hufvudstadsbladet på svenska. Dessutom har vi också en WEC-diskussionsplattform. Länk till sajten
De här böckerna kunde passa för ditt skolarbete:
Osvalds, Erik: Medeltiden. Höganäs: Wiken, utg. 1997
John, Clare D.: Följ med till medeltida städer. Stockholm: Bonnier 1993
McNeill, Sara: Fokus på medeltiden. Stockholm: Norstedt, 2001
Bra information om medeltiden hittar du också på webben:
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva1/innehall.phtml?userid=0
Det handlar troligen om Spegelstenen av Michael Palin, fast bilden där pojken står framför spegeln är inte på pärmen, men inne i boken. På pärmen finns en bild av alkemisten bland sina apparater. Han håller den lysande spegelstenen, som ser ut som en kristallkula.
Boken är tillgänglig på Vaski-bibliotekens lager på finska och svenska.
Det är inte så viktigt i vilken samling boken finns, materialet nämligen transporteras till vilket bibliotek som helst.
Det finns i huvudstadsregionen t.ex. den här: Bokslutsmodell för aktiebolag / [utgivare: KHT-yhdistys-Föreningen CGR r.y.]
Julktiedot Helsingfors : KHT-Media, 2005
Kolla gärna också själv här: http://www.helmet.fi
I Helsingfors stadsbiblioteket finns det Hufvudstadsbladet som mikrofilm. Det är möjligt att få kopior om mikrofilm som fjärlån.
Fjärrlånebeställningarna görs av biblioteken. Gå till din egen biblioteken och fråga efter fjärrlånemöjligheter.
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-…
Vi har flera biblioteksprojekt inom Wikipedia, men någon allmän förbättring på kvaliteten på Wikipedia har jag inte hört om. Däremot hade vi på Biblioteken.fi ett projekt, där vi planerade att bibliotekspersonal skulle samla författarkunskap till Wikipedia, och på så sätt förbättra kunskaperna om författare i den finska Wikipedian. Projektet har lite förvandlats eftersom ett nytt litteraturprojekt startades i Åbo, som har utvidgats till ett nationellt projekt. Däremot har vi publicerat en Bibliotekswikipedia, http://wiki.kirjastot.fi/index.php/Main_Page , som innehåller information om biblioteksprojekt och diskussionen om det som skrivits inom LitteraturWikin.
Det finns ingen speciell forskning om den här saken. Men det finns flera böcker och annat material, som handlar om konflikt mellan Israel och Palestina. Se bilaga. Du kan låna alla böcker från Utrikesministeriets biståndspolitiska biblioteket http://global.finland.fi/v2/svenska/tietopankki/kirjasto.shtml. Fjärrutlåningen är möjlig via ditt lokala bibliotek. Se också Utrikesministeriets Tusen och ett steg – arabvärlden och utvecklingen 2004 -kampanjens webbsidan http://www.tuhatjayksiaskelta.fi/?sect=0&lang=sw (speciellt Fakta om arabländerna). Du kan söka mer information på finska sidan, se till exempel länkar.
Det finns också intressant information om Palestina på Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina Men beakta att…
Barnvisan Mums, mums av Benny Törnroos och Marita Lindqvist börjar med ord Vad får vi till morronmål? Sångtexten finns i textbilagan till CD-skivan Benny's 21+ bästa (YLE Radio Vega , p2004). CD-skivan finns i Pargas stadsbibliotek. Texten finns också i läroboken Da capo. Musik för årskurserna 0-2 (Marina Lindholm, Johan Sundqvist, Schildt, 2000), som enligt Blanka-katalogen borde finnas på biblioteket i Kimito och kan beställas till Pargas.
http://blankabib.pargas.fi/KiWebRes/title_items.aspx?bid=G503075709 &n…; &kcode=&bcode=&acode=
http://blankabib.pargas.fi/KiWebRes/title_items.aspx?bid=9515010888 &n…; &kcode=&bcode=&acode=
http://www.blanka.fi/
https://finna.fi
Dagen var verkligen den 18 maj.
Senatens ekonomiedepartement beslöt då på senator E.N.Setäläs förslag att sända till riksdagen en skrivelse med följande innehåll (Svinhufvud själv var inte närvarande):
"Enär landets nuvarande allvarsamma läge fordrar en koncentrering av högsta regeringsmakten, ber senaten vördsamt att få föreslå, att lantdagen måtte besluta att åt dess ordförande Pehr Evind Svinhufvud uppdraga utövandet av högsta makten, för så vitt denna icke härförinnan överlämnats åt senatens ekonomiedepartement."
Riksdagen (= den stympade lantdagen) behandlade saken redan på kvällen cirka klockan 21. Riksdagsman Juutilainen (maalaisliitto/agrarförbundet) yrkade på bordläggning men förlorade med 73-11. Efter en kort diskussion antogs…
Alla historiska periodiseringar är problematiska och kan kritiseras. Egentligen baserar de bara på forskarnas avtal. Nog är de nyttiga och rentav nödvändiga. De hjälper att klassificera och karaktärisera det förgångnas typiska fenomen och är så också pedagogiskt ändamålsenliga.
Som en viktig gränspåle i Danmark gäller säkerligen år 1536 då Kristian III kunde efter flera års innerliga strider säkerställa sin ställning som kung. Med sin seger kunde han också omedelbart genomföra den lutherska reformationen i landet och kuva den mäktiga medeltida romersk-katolska kyrkans maktställning. Det handlar här inte bara om ett religionsskifte - som dessutom naturligtvis blev ännu ganska ytligt - utan om en djup samhällelig och politisk brytning.…
