Tyvärr hittar jag inte en översättning på just den dikten ni frågar om. Några dikter av Manninen har översatts till svenska och åtminstone sex av dem finns i diktsamlingen Skapa den sol som inte finns : hundra år av finsk lyrik / i tolkning av Torsten Pettersson
(Schildts & Söderströms, 2012).
Naturrelaterade teman hittar ni till exempel i Svansång / Joutsenlaulua.
Här tips på några författare:
Tove Appelgren
Anna Höglund
Pija Lindenbaum
Pernilla Stalfelt
Anna-Clara och Thomas Tidholm
Rose Lagercrantz
Ulf Stark
Ulf Nilsson
Minna Lindeberg
Länkar med boktips:
https://bokbastisarna.blogspot.fi
https://www.barnensbibliotek.se
Den efterlängtade boken har sannolikt varit upptagen i skolbibliotekets katalog. Katalogen kan eventuellt ännu finnas i skolan, kanske man kan höra sig för där? Katalogen kan också ha arkiverats, och då borde den finnas bland skolans arkivalier i stadsarkivet eller i riksarkivet. Man kan be om hjälp med sökning i arkiven https://www.arkisto.fi/sv/framsida
Eftersom boken antagligen är ganska vanlig, kan det också löna sig att söka med söktjänsten FINNA. Söktjänsten är mycket lätt att använda och den täcker arkivens, bibliotekens och museernas material. Adressen är https://www.finna.fi/?lng=sv
Skriv då helt enkelt i sökfältet bokens huvusakliga…
Patientens upplevelser är säkert undersökta, bästa uppgifterna får du i Terkko Navigator www.terkko.helsinki.fi Om smärta och lidande har det skrivits många böcker, när du slår upp i huvudstadsregionens mediedatabas Helmet på "smärta" får du t.ex. Linton, Steven James: Att förstå patienter med smärta 2021 och Wicksell, Rikard: Att leva med smärta : ACT som livsstrategi 2014. I skönlitteraturen har många författare skildrat personlig smärta både fysisk och psykisk, Radelid Björn (i flera romaner) Jersild P.C. Babels torn, Lundkvist Arthur: Färdas i drömmen och föreställningen, Cleve Anders; Lockbete, Styron William:I ett synligt mörker, Martin Mona: Svart is. Delblanc Sven: Livets ax, och Slutord, Valere Valerie: Mig lurar ni inte (…
Det är alltid bäst att vända sig till motsvarande lands ambassad. Turkiets ambassad finns här
i Helsingfors. Det är möjligt att ställa frågor och framföra sina åsikter. Kommunikation sker lättast på finska eller engelska.
Turkiets ambassad i Helsingfors:
Parkgatan 1 b A 3, 00140 Helsingfors
Tel. (09) 681 10 30
Fax: (09) 65 50 11
E-post: turkish.embassy@welho.com
Webbplats:, www.turkishembassy-helsinki.eu
Informationskälla:
http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=17350&culture=sv-FI…
Den största organisationen bland kommunbiblioteken har Helmet-biblioteken (det vill säga städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla). Störst är Böle (Pasila), Berghäll (Kallio), Richardsgatan (Rikhardinkatu), Tölö (Töölö), Östra Centrum (Itäkeskus) och Bibliotek 10 (Kirjasto 10) i Helsingfors, Sello, Äppelbiblioteket (Iso Omena) och Entresse i Esbo och Dickursby (Tikkurila) i Vanda.
Adresser och kontaktinformation hittar du här:
http://www.helmet.fi/sv-FI
Värt ett besök är också Nationalbiblioteket i Helsingfors och det nya Centrumcampusbiblioteket (Kaisa-talo, Kajsa-huset):
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.helsinki.fi/bibliotek/tjaenster/campusbiblioteken/
Enligt Webb-KAB (Webb-KAB är de allmänna bibliotekens klassifikationssystems webbversion) heter klassen 36.53 "Bokföring och redovisning inom den offentliga ekonomin" och innehåller "Bokföring och redovisning inom statsekonomin och kommunalekonomin". Addressen till Webb-KAB är http://ykl.kirjastot.fi/ , välj språket Svenska (högra hörnet).
Följande böcker tangerar åtminstone marknadsföring av böcker, men det är nog förlagens och inte bokhandlarnas synvinkel som dominerar.
Kirja-alan kuluttajatietopankki 1997
Kirja 2010 : kirja-alan kehitystrendit
Kustannustoimittajan kirja /toim. Teijo Makkonen
Ensi askeleet elektronisessa kaupassa /Jukka Heikkilä...
(handlar om bokhandlar på nätet)
Kirjakaupan vuosisata : Kirjakauppaliitto 1903-2003
Rajala, Hannu. Raportti e-kirjojen käytettävyydestä sekä e-kirjamarkkinoista
Lilja, Kimmo. Vähälevikkinen kirjallisuus tarvitsee tukea : myynti edellyttää markkinointia (artikel i Turun sanomat 12.11.2003)
Gelb, Eric. Book promotion made easy : event planning, presentation skills & product marketing
Manual on bookselling : practical advice…
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden.…
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
Jag försökte hitta något lättläst om ämnena du nämnde i Vasa stadsbiblioteks online katalog (address http://lib.vaasa.fi:8080/ ), men hittade tyvärr inte något lämpligt. Tidningen Mc-nytt känner eleven kanske redan till? Jag hittade nog några (rikssvenska) internet-sidor om motocross och enduro (http://www.svemoresultat.com/sektion/motocross/index.htm , http://welcome.to/swmotocross ), men där fanns inte heller mycket information om litteratur. På de svenska motorcykel- och snöskoterförbundets sidor finns namn på kontaktpersoner, som kanske skulle kunna hjälpa er vidare.
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Röda korset hittas här: http://www.redcross.fi/SV_SE.
Länkar till Kyrkbokföring finns på nedanstående sidor:
http://hiski.genealogia.fi/hiski/3obhh?se
www.sukuhistoria.fi/sshy/index.htm
Det genealogiska samfundets sida innehåller även annan information om genealogi och släktforskning i allmänhet och speciellt i Finland, http://www.genealogia.fi/indexse.html:
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
Enligt befolkningsstrukturstatistiken 31.12.2013 finns det 13 kommuner som inte har en enda svenskspråkig invånare, och 16 kommuner med bara en person vars modersmål är svenska.
Vice versa: Det finns inga kommuner i Finland där inte en enda invånare skulle ha finska som modersmål. Sottunga har minst finskspråkiga personer (5 personer).
All den här informationen hittar du också på Statistikcentralens websida i databastabellerna inom ämnesområdet Befolkningsstruktur. http://193.166.171.75/database/StatFin/vrm/vaerak/vaerak_sv.asp
Tyvärr så hittade jag inte boken. Jag fick över huvud taget få sökresultat för Gittan som huvudperson i barnböcker, de främsta var Pija Lindenbaums Gittan-bilderbokserie som utkom först på 2000-talet och Sven Wernströms Gittan-flickbokserie som är menat för äldre barn/unga och mer vana läsare. Jag sökte även med Git och Birgitta samt lättlästa böcker med en rödhårig flicka – namn ospecifikt – men fick inga relevanta sökresultat. En extra utmaning för äldre böcker är att de sällan har ämnesord i databasen, så det är svårt att säga vad de innehåller om man inte har tillgång till det fysiska exemplaret.
Boken kunde möjligen hittas genom att ta reda på vilken läsebok/lättläst serie det var. ”Läs och lär” gav tyvärr inga resultat, men namnet…
Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
Tyvärr har vi inte funnit någon information av arkitekt Ivan Pavlovich Antonov. Vi frågade också forskaren Riitta Niskanen. Hon är forskare i Lahtis stadsmuseum och är specialiserad i arkitektur. Hon visste ingenting om Antonov men sade att ni kan kontakta henne för mera information. Hennes e-mail adressen är riitta.niskanen@lahti.fi. Nu är hon på semester och kommer tillbaka den 24 april. Ni kan också kontakta Finlands arkitekturmuseum http://www.mfa.fi/frontpage som kan kanske också hjälpa er.
